Om museet – Berättelser och arkiv
Arbetets museum ger ut skrifter och publikationer, bland annat utifrån våra minnesinsamlingar och samtidsdokumentationer, liksom från konferenser och utställningsprojekt.
Flera publikationer kan laddas hem som pdf:er här på webben. Andra kan köpas på nätbokhandlar eller i museets butik. Du kan också få publikationer hemskickade från museibutiken, då tillkommer portokostnad.
I anslutning till utställningen Arbete & kärlek utgavs den här boken där vi får möta några av dem som deltar i kampen för de mänskliga rättigheterna. Kapitlen är ordnade så att de ansluter till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter från 1948. Redaktör Anika Agebjörn, 1995.
Hösten 1993 tog sex LO-förbund, ABF och Arbetets museum initiativet till en kartläggning av hur fackföreningen, regionalt och lokalt, arbetar med industrisamhällets kulturarv. En enkät sändes ut till 341 avdelningar. Rapporten är en sammanställning av de bearbetade enkätsvaren.
Elva arbetsförmedlare med lång och varierad erfarenhet av yrket berättar om sina liv och arbeten. Berättelserna omfattar tiden från 1930-talet fram till 1990-talet, och är ett urval av de berättelser som skickades till Arbetets museum i samband med en minnesinsamling som gjordes inför en utställning på museet om arbetsförmedlingens 90-åriga historia. Redaktör Annelie Johansson, 1995.
Tio självbiografiska berättelser skrivna av metallarbetare. Boken bygger på en minnesinsamling som gjordes av Nordiska museet i samarbete med Metallindustriarbetareförbundet och Arbetets museum 1993. Ingår i serien Svenska folket berättar. Redaktör Stefan Bohman, 1995.
Utgiven med anledning av att Föreningen för arbetarskydd firade sitt 90-årsjubileum. Boken går tillbaka till medeltidens arbetsmiljöer. Den tar oss genom seklerna, och beskriver det arbetsliv som dominerat under olika epoker fram till 1900-talet när arbetarskyddet växte fram. Utvecklingen efter 1970-talet, med arbetsmiljölagen, företagshälsovård och jämställdhetsdebatt, skildras också. Redaktörer Maths Isacson och Siv Söderlund, 1995.
I boken skildrar tolv män och tre kvinnor sina arbeten i olika gruvor och hur livet i ett många gånger isolerat gruvsamhälle kunde gestalta sig. Skildringarna omspänner tiden från 1940-talet till 1990-talet. Insamlingen av gruvarbetarminnen gjordes 1994 i samarbete mellan Metallindustriarbetareförbundet, Sverigefinländarnas arkiv, Arbetets museum och Nordiska museet. Redaktör Ylva Mårtensson, 1996.
Många svenskar emigrerade till Brasilien, och några fortsatte till Argentina. De största topparna inträffade i samband med industrikrisen 1891 och storstrejken 1909. Det var de allra fattigaste som reste; nästan enbart barnrika familjer. Hösten 1996 gjorde Solveig Giambanco och Eva Wernlid en resa till svenskättlingar i Oberá, Argentina, för att dokumentera hur livet blev för emigranterna, deras barn och barnbarn. Redaktörer Solveig Giambanco och Eva Wernelid, 1997
De 14 självbiografiska yrkesminnen som presenteras i boken är ett urval ur den insamling av vårdyrkesminnen som genomfördes 1996. Insamlingen skedde inom ramen för det fleråriga projektet ”Vita rockar”, som genomfördes i samarbete mellan Arbetets museum, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Vårdförbundet SHSTF och Sveriges läkarförbund. Redaktör Birgitta Burell, 1997.
Tabloid som gavs ut under förarbetet till utställningen Händer. Presentation av arbetsplatserna som besöktes och där konstnären Henrik Teleman gjorde avgjutningar av arbetarnas händer. 1998.
I samband med KF:s 100-årsjubileum producerade Arbetets museum en utställning och katalog som handlar om konsumentkooperationens idéer och drömmar, då och nu och inför framtiden. Under samma namn producerades också en konstutställning där fem konstnärer bjöds in och gav sin tolkning av de kooperativa idéerna. 1999.
Referat av föredrag och avslutande paneldebatt på seminariet som hölls på Arbetets museum 14–15 april 1999 / Anna-Lena Lodenius, 1999.
Utställningskatalog. I ett tre år långt projekt ville Arbetets museum integrera sin egen verksamhet med skolans arbete kring demokrati och skapande. Under våren 1999 avslutades projektet med en utställning där tio grupper från olika skolor skapade varsin installation utifrån frågan: ”Hur skulle skolan behöva förändras?”. Varje grupp definierade det problem som ansågs störst och föreslog en lösning.
